“Den oerhörda tragedi som drabbade vårt broderland Norge den 22 juli 2011 måste ge oss ny kraft att arbeta för öppenhet och tolerans i våra samhällen, samtidigt som varje form av extremism måste motverkas”. 

– Statsminister Fredrik Reinfeldt i regeringsförklaringen 2011.

Nedan kan ni läsa en intressant artikel som är i http://www.regeringen.se

Foto: Johnér.

Sverige är och ska vara ett öppet och tolerant land. Vi tar ett stort ansvar för människor som flyr till vårt land, har fri rörlighet inom EU och flexibla regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU.

Den som flyr undan förföljelse ska kunna få en fristad i Sverige och andra länder i Europa. Det är viktigt att påminna om att asylrätten är en mänsklig rättighet som inte kan mätas i kronor och ören. Den som kan försörja sig själv ska också få bosätta sig här genom arbetskraftsinvandring.

I dag är 14,7 procent av svenskarna utlandsfödda. Dessutom finns det grupper som har en lång historia i landet: samer, tornedalingar, finnar, romer och judar räknas som nationella minoriteter i Sverige.

Det sprids myter och halvsanningar om kostnader och problem med invandring och minoriteter, särskilt på internet. Här har vi samlat några av de vanligaste myterna och fördomarna och besvarar dem med fakta. Under svaren och i marginalen finns länkar till källor och mer läsning för den som vill fördjupa sig. Fördomar måste alltid bemötas.

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en liten ökning i framtiden, andelen beräknas öka till 18 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

• Befolkningsprognos från SCB

Myt 2: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.

En stor del av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren har kommit från länder som Irak, Afghanistan och Somalia, länder som är hårt drabbade av krig och konflikter. År 2011 beviljades 10 363 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 87 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl.

Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Utöver dem som ansöker om asyl här i landet tar Sverige dessutom, i samarbete med FN-organet UNHCR, emot ett par tusen kvotflyktingar varje år. Den som hävdar att kategorin skyddsbehövande inte ska kunna ges en fristad i Sverige menar således att vi ska kasta ut människor som riskerar tortyr eller dödsstraff.

• Migrationsverkets statistik om beviljade uppehållstillstånd
• Migrationsverkets fakta om migration, en sida som bemöter vanliga påståenden om invandring
• Asylregler, en detaljerad genomgång från Migrationsverket

Foto: Berit Djuse/Johnér

Myt 3: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.

Uppskattningsvis lever några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, kultur eller etnicitet i Sverige. Det kan dock konstateras att de muslimska trossamfunden sammanlagt har runt 110 000 medlemmar, vilket endast utgör drygt en procent av Sveriges befolkning.

• Statistik från Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Myt 4: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.

Skolor får ha avslutningar i kyrkan vilket också sker på många håll. I den nya läroplanen för grundskolan som gäller från 2011 är det till och med krav att eleverna ska lära sig såväl nationalsången som ett antal vanliga psalmer. Att undervisningen ska vara icke-konfessionell, det vill säga fri från religiösa inslag, har gällt länge och har ingen koppling till invandringen. Friskolor får ha konfessionell inriktning, där deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

• Läroplan för grundskolan, se sidan 10, på Skolverkets webbplats
• Skollagen, se 1 kap på riksdagens webbplats

Foto: Johan Ödmann/Johnér.

Myt 5: Skolorna får inte längre servera fläskkött.

Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.

Myt 6: Judarna kontrollerar medier och politik i Sverige, USA och flera andra länder.

Påståenden om judiska konspirationer har cirkulerat i Sverige och i Europa i århundraden och bygger på synen av judarna som ett kollektiv. I Sverige, USA och många andra länder ägs tidningar och radio- och tevekanaler av en rad olika företag. Denna spridning garanterar att varken någon grupp eller särintresse kan kontrollera debatten.

• Svenska kommittén mot antisemitism

Myt 7: Sverige anpassar sig till kvinnofientliga traditioner.

Det stämmer inte. Regeringen för en mycket aktiv politik mot de tendenser som finns i Sverige till hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter.

• Regeringens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck
• Pågående utredning om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap

Myt 8: Invandringen har lett till en våg av kriminalitet.

Av naturliga skäl finns alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I den statistik Brottsförebyggande rådet hänvisar till kan man se att Sverige inte sticker ut jämfört med liknande länder. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring, till exempel Danmark och Norge. Invandring tycks därför inte vara en avgörande faktor i en jämförelse av antalet brott mellan länder.

Den överrepresentation som finns bland utlandsfödda i brottsstatistiken beror bland annat på att det är många unga män som kommer till Sverige, en grupp som normalt är överrepresenterad i statistiken. Även faktorer som arbetslöshet och låg utbildningsnivå spelar in. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten svenskfödda, aldrig begår brott.

Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild invandrare begår brott ska vi aldrig skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

• Internationell jämförelse av kriminalitet – International Crime Victims Survey
• BRÅ – Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet

Myt 9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år.

Foto: Lars Ternblad/Johnér

De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

• migrationsinfo.se – en sida med frågor och svar om migration, mycket utförlig om ekonomiska effekter
• Invandringen och de offentliga finanserna – rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
• Svenska Dagbladets genomgång av fakta bakom påståendet

Myt 10: Invandringen leder till lönedumpning.

Få svenska studier har gjorts som har kunnat visa på invandringens effekt på lönerna bland den infödda befolkningen. En svensk studie visar på mycket små positiva effekter av invandring på inföddas inkomster. Andra svenska forskare har visat att 90-talets invandring till Sverige inte hade någon effekt på lönespridningen.

• migrationsinfo.se – en sida med frågor och svar om migration, mycket utförlig om ekonomiska effekter

Myt 11: Invandrarna tar jobben från svenskar.

Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken och genom att bidra till att skapa fler jobb. I dag kan vi exempelvis se att ungefär en av fyra läkare och tandläkare i Sverige är födda i ett annat land.

På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

• migrationsinfo.se – en sida med frågor och svar om migration, mycket utförlig om ekonomiska effekter
• Sveriges Kommuner och Landsting om andelen utrikes födda i kommuner och landsting

Myt 12: Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist.

Få frågor debatteras så ofta och så livligt som integrations- och migrationspolitik. Politiska debatter kan ibland hetta till rejält. Den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga myter möter ofta starka, berättigade motreaktioner.

Myt 13: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.

När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på utlänningar var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att förekomsten av utlänningar är bra för staden. 72 procent av Malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.